Kirjoittaja Gunnar Pettersson on eläkkeellä oleva suomenruotsalainen toimittaja. Kirjoittaja pitää kiinni oikeudestaan muuttaa, korjata, kehitellä ja parantaa omia kirjoituksiaan uuden ja paremman tiedon ja kypsemmän näkemuksen mukaisiksi siitä erikseen mainitsematta.
Oikaisu- ja vastinepyynnöt pyydetään tekemään blogin kommenttitoiminnolla. Kommentit on moderoitu ja niitä julkaistaan toimitusaikataulun puitteissa.

maanantai 1. huhtikuuta 2013

Intervjufrågor till minister Henriksson 1.6.2012




 Mottagare:
Justitieminister Anna-Maja Henriksson
via specialmedarbetare Malin Brännkärr


Tack för svar

på mitt öppna brev till minister Anna-Maja Henriksson m.fl. Trots att ministern inte själv har avgivit svaret får jag väl lov att utgå från att svaret skall ses som ministerns svar på mitt, måste medges, långa brev.

I förhållandet till min grundliga grundliga utläggning i mitt öppna brev och i förhållande till den utmanande frågan jag ställde -- Varför stöder SFP en suspekt samepolitik? -- var svaret så sakligt hållet att även om det sagda i svaret säkert stämmer, så innehåller svaret föga av substans.

Med tanke på att jag ämnar ge ut både mitt öppna brev och de svar jag får på ett forum jag väljer, vill jag  bereda ministern ännu en chans att svara mindre allmänt. Därför tyr jag mig till konkreta frågor.
 - - -

Hur som helst vänder jag mig direkt till minister Henriksson. I min första version av den nedanstående texten tilltalade jag henne "justitieministern", men skrev sedan om texten så att, som född 1948, tar mig friheten att dua henne, med full aktning för hennes ställning. Med duandet vill jag markera att det handlar om en intervju per e-mail, även om jag inte skyr mig för att låta det framgå i vilken riktning mina egna åsikter i sakfrågan lutar. Jag önskar att Anna-Maja Henriksson skall besvara frågorna inte bara som justitieminister med ansvar för sametinget och beredningen av ratificeringen av ILO-konventionen nummer 169, utan också som SFP-politiker.

Jag utnyttjar här samtidigt chansen att bygga ut med uppföljande frågor och polemiska kast, allt i hopp om mera konkreta svar i en nog så kontroversiell sak.

I svaret jag fått hittils sägs att ratificeringen av ILO-konventionen nummer 169 ingår i regeringen Katainens regeringsprogram. Det är ett känt faktum, men inte en motivering till varför regeringen och särdeles SFP och dess ministrar, som ju mitt öppna brev har riktat sig till, skall fortsätta med att aktivt stöda en etnonationalistisk politik som grundar sig på en en ideologiskt färgad illusorisk historia.

Vidare sägs i svaret, att justitieministeriet har bett ministerierna och sametinget om en utsaga gällande eventuella hinder för en ratificering av konventionen. Jag förmodar, att du (= justitieminister Anna-Maja Henriksson) senast vid det här laget måste anses upplyst om vilket det stora och avgörande hindret för ratificeringen av ILO-konventionen i Finland är, nämligen att de sameaktivister som driver saken är ute på tunn is då det gäller deras status som urfolk i Finland, i den betydelse som ILO-konventionen bygger på. Denna inte helt obetydlig brist att de har inflyttat relativt sent har inte hindrat dem från att hävda att de, och bara de, representerar landets urbefolkning. Därmed usurperar de som jag ser saken fräckt ställningen som urfolk av den befolkning som uppfyller ILO-konventionens kriterier, och som kan visa detta, men som usurpatorerna förvägrar denna status.

Enligt svaret jag har fått av din specialmedarbetare har justitieministeriet vänt sig till de övriga ministerierna och bett dem uppge huruvida lagstiftningen inom respektive förvaltningsområde uppfyller konventionens krav och ifall så inte är fallet, vad ministeriet eventuellt tänkt göra för att åtgärda saken.

Är inte det här lite omvänt eller i varje fall förhastat? Borde inte justitieministeriet hellre först utreda huruvida urfolket, såsom det idag representeras genom sametinget, uppfyller konventionens krav och ifall så inte är fallet, fråga också sig själv vad justitieministeriet eventuellt bör göra för att åtgärda saken? Sametinget ligger ju inom justitieministeriets ansvarsområde.

I samband med att president Niinistö öppnade det nyvalda sametingets mandatperiod i Enare 3.4.2012 sade han att ILO-konventionen lämpar sig dåligt för Finlands förhållanden. Enligt presidenten har konventionen skapats för andra syften är de som det handlar om i Finland. "Det har behövts för att återställa läget efter den koloniala eran och det handlar det ju inte om här", sade Niinistö i Enare.
Enligt nyheterna sade sig justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) och sametingets ordförande Klemetti Näkkäläjärvi (SFP) sig vara överraskade av att ILO-konventionen kan "tolkas" såsom Niinistö gjorde, och att presidenten måhända inte är tillräckligt insatt i vad ILO-konventionen går ut på. Måhända glömde ni två partikamraterna att Niinistö har varit justitieminister, och därtill bland annat riksdagens talman. Du, Anna-Maja Henriksson, har bakgrund som bankjurist, kommunalpolitiker och specialmedarbetare för minister Ulla-Maj Wideroos. Klemetti Näkkäläjärvi har bakgrund som översättare och samepolitiker. Han valdes in som medlem i sametinget 1996,  samma år Niinistö blev justitieminister, och valdes till sametingets ordförande 2008. Niinistö är född 1948, du Anna-Maja Henriksson 1964 och Näkkäläjärvi 1960. Håller du fortfarande fast vid att presidenten i Enare presenterade en aldrig tidigare hörd tolkning av ILO-konventionen? Kan du vänligen förklara vari det nya ligger? Delar du Näkkäläjärvis farhågor om att presidenten skulle vara dåligt insatt i vad ILO-konventionen går ut på?

Kan du berätta hur har justitieministern tänkt gå tillväga för att utreda om det urfolk vi har i Finland befinner sig i en situation där det efter en erövring, en period av kolonialism eller uppdragning av gränser har hamnat i ett underläge i förhållande till områdets övriga befolkning, så att detta urfolk måste återges sina fråntagna rättigheter och gynnas genom specialåtgärder för att lyftas upp från sin förtryckta position till jämlikhet med de övriga medborgarna? Det är ju det ILO-konventionen nummer 1969 går ut på. Eller i varje fall sägs det så i konventionstexten. Eller har jag förstått fel, såsom president Niinistö? Då är jag ju i gott sällskap. Vilka är enligt din syn grunderna för att ILO-konventionen är tillämpbar på Finland och behövlig?

Anser du som justitieminister att upptagandet i vallängderna för sametinget är det avgörande och enda kriteriet för tillhörighet i det eller de urfolk vi har som medborgare i republiken Finland?

Vad anser du som justitieminister om att sametinget har föreslagit att sametingets styrelse, i stället för som nu Högsta Förvaltningsdomstolen, skall bli den sista instans som får fastställa eller förkasta rösträtten och valbarheten i sametingsvalen? Sametingets förslag framgår ur Sametingets preliminära utlåtande till justitieministeriet angående ändring av lagen och förordningen om sametinget, 27.4.2012 Dnro259/D.a.1/2012.

Vad anser du om
sametingets förslag (ingår i förutnämnda dokument) att definitionen av vem som är same bör justeras i samband med ratificeringen av ILO-konventionen så att bara en sådan person definieras som same som har ett nära samband (fi. läheinen yhteys) med det samiska språket och den samiska kulturen samt en samisk identitet?

Ser du själv språket som ett avgörande kriterium för tillhörighet till ett urfolk?

Var i ILO-konventionen nummer 169 kan du finna omnämnandet om språket som kriterium för tillhörighet i ett urfolk?

Vad anser du som jurist och justitieminister om sametingets tolkning och förslag (ingår i förutnämnda dokument) att historiska beskattningsuppgifter inte skall anses vara en grund för att definiera någons samiskhet, utan definitionen av samiskhet skall bygga på "en levande samekultur"?

Vad är enligt din uppfattning det grundläggande kriteriet eller kriterierna för tillhörighet i ett urfolk?

På vilken rättslig grund anser du att det här kriteriet eller kriterierna vilar -- finns de i någon lag eller någon internationell konvention -- i så fall var?

Vad anser du om sametingets tolkning (ingår i förutnämnda dokument) att ratificeringen av ILO-konventionen är en fråga mellan sametinget och den finska staten? Är vårt urfolk, eller våra urfolk, till fullo eller ens i tillräcklig grad representerade i och via sametinget så att sametinget kan anses ha detta förhandlingsmandat, med beaktande av att sametinget har tillämpat och ytterligare önskar skärpa språkkriteriet som kriterium för rösträtt och valbarhet i sametingsvalet, och därtill ser upptagandet i det i vallängden skapade "sameregistret" som avgörande och enda kriterium för tillhörighet i urfolket? Frågan är lång, men för en jurist och justitieminister kan den inte vara övermäktig.

Ett argument som framförs för ratificeringen av ILO-konventionen är att Norge redan har  ratificerat de, och att Finland bör göra likaledes. Kan du berätta något om de norska erfarenheterna, har ratificeringen till exempel ökat eller minskat spänningen mellan samer och övrig befolkning?

Finland är av tradition och enligt grundlagen en demokrati som bygger på medborgarnas jämlikhet. Ser du en risk för att ratificeringen av ILO-fördraget i stället för att minska ökar ojämlikheten?

Tror du att ratificeringen är ägnad att stabilisera den regionala samhällsfreden i de berörda områdena, eller finns det en risk för att den har en destabiliserande effekt?

Om ratificeringen av ILO-fördraget medför en stark så kallad positiv diskriminering och därmed utgör ett undantag från grundlagens krav på jämlikhet, anser du då att ratificeringen eller några av de lagförändringar ratificeringen förutsätter kräver att saken behandlas i grundlagsenlig ordning?

Om ratificeringen av ILO-fördraget ingriper i den privata äganderätten eller överför nuvarande statlig egendom i privat eller kollektiv ägo utan vederlag, eller mot endast formellt vederlag, anser du då att ratificeringen eller några av de lagförändringar ratificeringen förutsätter kräver att saken behandlas i grundlagsenlig ordning?


"Samiskhet  är samband med de egna för-, far- och morföräldrarna, med renbetesmarkerna, fiskevattnen eller jaktmarkerna, med språkets rikedom, traditionell kunskap, värdegrunder och samfundssystemet", definierade Klemetti Näkkäläjärvi i sitt eget tal vid öppnandet av det nyvalda sametingets mandatperiod. Som jag förstår vädjar han här till en blut- und boden-mystik, samtidigt som han och sametinget framför att jordaböcker, skattelängder och kyrkoböcker med fakta om släktskap och inflyttningsdatum inte skall anses vara en grund för att definiera någons samiskhet, det är bara kolonialherrarnas värdelösa papper. Ser du att ILO-konventionen för med sig att de såkallade registersamernas rätt går före och utesluter övriga medborgares dokumenterade äganderätt till jord och nyttjanderättigheter?

Ser du som jurist och justitieminister att de så kallade registersamernas rätt efter ratificeringen av ILO-konventionen kommer att gå före och utesluta övriga medborgares dokumenterade äganderätt till jord och nyttjanderättigheter, också dessa är av samiskt ursprung, men av sametinget främst på språkliga grunder har förvägrats upptagande i sametingets vallängd, som sametinget anser vara det enda befintliga, behövliga och avgörande sameregistret?

De etnonationalistiska sameaktivisternas devis är Sameland till samerna! Vad ingen har sagt högt är att enligt ILO-konventionen är alla lösningar nationella, och att syftet med konventionen är att rätta till oförrätter, inte att göra en del av befolkningen priviligierad på andras bekostnad. Kan du förklara med vilken rätt och vilken motivering du som SFP-politiker och justitieminister och regeringen Katainen går på det här, varför du och SFP stöder vad jag i mitt öppna brev kallade en suspekt samepolitik?

Enligt min uppfattning kan det inte vara rätt att politik i frågor som berör människors grundläggande rättigheter sker i den ordningen att regeringspartierna först kommer överens om något mer eller mindre urbota dumt, varefter man inbegär utlåtanden som sedan ges betydelse bara om de stöder den valda linjen. När det sker mot bättre vetande handlar det om att orätt tillåts styra landet, och när det sker utan kunskap och förstånd kan man med rätta fråga sig om vi röstberättigade medborgare faktiskt är så dumma att det är bara rätt och lagom åt oss att ministrarna som åtnjuter förtroende av den riksdag vi valt också är det.
Tänker du och SFP fortsätta på den inslagna linjen, eller börjar det bli aktuellt med en ut- och omvärdering av den?

Jag vore som sagt tacksam för riktiga svar på mina frågor.

Med vänlig hälsning,
Gunnar Pettersson,
pensionerad journalist

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti